Om att vara förälder till en hemmasittare
I varje klass jag undervisar finns elever som är borta väldigt mycket, så mycket att det påverkar deras studiesituation negativt. Inte riktigt i varje klass, men ganska ofta, finns elever som är borta så mycket att de har en problematisk frånvaro. De är så kallade hemmasittare. På gymnasienivå kan en del göras och saker görs… Fortsätt läsa Hur arbetar vi med skolnärvaro?
Sonen sökte tre gymnasiealternativ och kom in på alla tre, inklusive den lilla skola i stan som är riktigt svår att komma in på. Nu blev det närmaste skolan ändå och estetiska programmet. Även om jag vet att det kommer fler dippar ska jag kosta på mig att inte tänka så mycket på framtiden just… Fortsätt läsa Han kom in!
Jag tror att alla föräldrar oroar sig för sina barn, men vi som har barn vars väg i livet inte varit spikrak, oroar oss kanske lite extra. Som det ser ut blir sonen behörig och kan börja ett nationellt program i höst. Jag tror att han kan hamna på en plats där han kan växa,… Fortsätt läsa De sista pusselbitarna och den ständiga oron
Ja, jag vet att introduktionsprogrammen också är på gymnasiet, men just nu är det fullt fokus på ett nationellt program. Betyg räknas, strategier läggs upp och senast i måndags ändrade sonen sin ansökan. Drömmen hade varit att gå på en annan skola än vad som troligen kommer att vara möjligt, men alternativen är okej. Får… Fortsätt läsa Men siktet inställt på gymnasiet
Dagarna som sonen tagit sig till skolan i vår är inte många, men det finns någonting som får honom att kämpa extra mycket, nämligen prov. Tydligheten som prov ger är något han gillar och det är dessutom enkelt att förstå vitsen med dem. Hittills i vår har han gjort gamla nationella i engelska och matte… Fortsätt läsa Bäst när det gäller
Jag vill det bästa för mina barn. Som lärare vill jag det bästa för mina elever. Ibland krockar de två rollerna. Eftersom det (som så ofta) pågår en diskussion på Twitter där det kan verka som att lärare tror att föräldrar vill förstöra framtiden för sina barn och vice versa ska jag försöka sätta ord… Fortsätt läsa Vikten av ömsesidig respekt
Jag insåg just att båda våra barn nu lämnat den grundskola där vi fått kämpa så mycket för att vår son med särskilda behov ska få stöd och den son som egentligen klarar sig bra ska få en vettig undervisning. Under våren hade skolan distansundervisning i princip helt utan lärarkontakt och äldste sonen arbetade själv… Fortsätt läsa Ett avslutat kapitel och några nya
Jag följer en av många diskussioner på Twitter om särbegåvning. Främst handlar det om irritation över föräldrar som menar att deras barn är särbegåvade och därför behöver få "mer stimulerande undervisningen". Som lärare förstår jag till viss del situationen, men som förälder till en ganska annorlunda son, som om diagnosen särbegåvad hade funnits mycket troligt… Fortsätt läsa Det här med särbegåvning
Äntligen börjar det rulla på och det rejält. Under nästa vecka påbörjar sonen sin utredning och den beräknas vara färdig redan i början av nästa månad. På återgivningsmötet kommer nya skolan att vara med. Den som han ska börja i veckan efter utredningen. Med börja menar vi ett möte med lärare och specialpedagog och sedan… Fortsätt läsa Nu händer det mycket
På Twitter där jag hänger främst i egenskap av lärare snurrar just nu diverse bilder som visar delar av en gemensam lektionsstruktur som dels kommer från Skolinspektionen, men också från chefer. Tanken är att lärare ska skapa struktur genom att alla lektioner ser likadana ut och därmed bli förutsägbara för eleverna. Det lyfts att detta… Fortsätt läsa Min syn på struktur i skolan
Mamma och lärare 