Om att vara förälder till en hemmasittare
Det barn vi oroat oss för massor mår bättre och egentligen är det kanske inte konstigt att det andra samtidigt kraschar. Eller kraschar är kanske att överdriva, men bra mår han inte. Äldste sonen tar studenten i juni och som så många andra blivande studenter är sista terminen tuff. Det är inte första gången han… Fortsätt läsa Paniken inför studenten
I varje klass jag undervisar finns elever som är borta väldigt mycket, så mycket att det påverkar deras studiesituation negativt. Inte riktigt i varje klass, men ganska ofta, finns elever som är borta så mycket att de har en problematisk frånvaro. De är så kallade hemmasittare. På gymnasienivå kan en del göras och saker görs… Fortsätt läsa Hur arbetar vi med skolnärvaro?
Visst är det härligt att vara ledig och visst är det skönt att slippa tidiga väckningar. Många lediga dagar som dessutom innefattar sociala aktiviteter innebär dock andra utmaningar. Firanden och helgdagar är något jag sällan ser fram emot då jag vet hur mycket planering som krävs innan aktiviteten, hur mycket som kan gå fel under… Fortsätt läsa Lov är svårt
Att stötta ett barn som mår dåligt är ingen sprinttävling, det är ett maraton, eller snarare ett långlopp längre än så. Vårt liv delas in i ett före och ett efter kraschen. Frågan är om det någonsin blir sig likt. Varje gång vi tror att det stabiliserat sig på en hyfsad nivå, händer något oväntat… Fortsätt läsa Att springa maraton
Jag inser när jag läser mina senaste inlägg att vi har en ganska jobbig period bakom oss och den är inte slut ännu. För två veckor sedan hade vi möte med skolan och det är tydligt att de vill anpassa så mycket det bara går. Under förra veckan kom sonen närmare skolan för varje dag,… Fortsätt läsa Att välja sina strider
När enda klasskamraten som sonen umgås med slutat har det varit omöjligt att få i väg honom till skolan. Redan tidigare har det varit ganska tydligt att skolan har går på är mer anpassad för elever med inlärningssvårigheter än de som, likt vår son, har lätt för att lära men behöver en lugn och strukturerad… Fortsätt läsa Ingen bra terminsstart
Nu när sonen har en mer stabil vardag än han haft sedan våren 2017 börjar jag landa och det är inte bara bra. Jag fylls av ångest, en förlamande trötthet och kanske mest av allt ilska och bitterhet över hur vår son behandlats och hur det påverkat hela vår familj. När frånvaron började ordentligt efter… Fortsätt läsa Att hantera bitterheten
TV4 berättar idag om Benjamin 11 år, som i princip legat i sin säng i sitt rum under två år. Han lider av så svår ångest att han inte kan ta sig ut. Jag gråter framför tv:n när jag hör hans föräldrar berätta om hur svårt det är att få hjälp. Två år är en… Fortsätt läsa Att inte få hjälp
Den här hösten har inte inneburit att sonen skuttat tillbaka till skolan och det var ingenting någon av oss egentligen trodde. Förutom personer i vår närhet (läs familj och vänner) som i de flesta fall inte alls förstår och inte inser hur lång väg det är tillbaka. Förbättringarna är små, ibland nästan omärkbara, men de… Fortsätt läsa Att notera de små sakerna
På onsdag börjar skolan för ungarna. Hyfsat okomplicerat för en av dem, förutom att morgonen säkert kommer att vara trög. Inte lika okomplicerat med den andre. Inför skolstart har vi dock haft två lyckade möten och ett bakslag i kontakten med bup. Det senare var förhoppningsvis bara tillfälligt och nytt möte är planerat i veckan.… Fortsätt läsa Inför terminsstart
Mamma och lärare 