Om att vara förälder till en hemmasittare
En liten ljusning anas ändå gällande äldste sonen. Kanske blir alla kurser inte klara och kanske blir det ingen examen, men måendet är bättre och det blir studentbal. Det värsta är egentligen när ens barn mår så dåligt att det är svårt att se något roligt i livet. Att det är svårt att gå upp… Fortsätt läsa En dag i taget
Det barn vi oroat oss för massor mår bättre och egentligen är det kanske inte konstigt att det andra samtidigt kraschar. Eller kraschar är kanske att överdriva, men bra mår han inte. Äldste sonen tar studenten i juni och som så många andra blivande studenter är sista terminen tuff. Det är inte första gången han… Fortsätt läsa Paniken inför studenten
Under många år levde vi med en ständig oro och livet handlade om att överleva snarare än att leva. Ett barns mående påverkar alla i en familj och den som drabbades mest var kanske familjens andra barn. När ett syskon mår så dåligt att familjen inte kan göra saker tillsammans är det inte alltid så… Fortsätt läsa Livet är på väg tillbaka
Imorgon ska sonen på besök på introduktionsprogrammen. Personal där ska intervjua honom för att, utifrån det och skolans överlämning, kunna placera honom i den grupp som passar honom bäst. Efter att ha gjort alla delprov på NP i svenska, engelska och matte hoppas jag att det blir betyg i dessa ämnen. Det betyder att sonen… Fortsätt läsa På väg mot introduktionsprogrammen
Att stötta ett barn som mår dåligt är ingen sprinttävling, det är ett maraton, eller snarare ett långlopp längre än så. Vårt liv delas in i ett före och ett efter kraschen. Frågan är om det någonsin blir sig likt. Varje gång vi tror att det stabiliserat sig på en hyfsad nivå, händer något oväntat… Fortsätt läsa Att springa maraton
Idag är det dags för mötet med socialtjänsten om sonens lägerverksamhet. I helgen var han på läger i den nya grupp han önskat, där han är bland de yngre, inte bland de äldre som tidigare. Den som inte känner honom kanske inte skulle märka hur glad och nöjd han var, men vi föräldrar gjorde det.… Fortsätt läsa Ont i magen
När sonen mådde som sämst förra hösten och inte längre såg några skäl att leva, fick vi hjälp av både BUP och socialtjänsten. Dels genom prioriterad utredning som gav diagnosen autism, men också en lägerverksamhet som betytt väldigt mycket för sonen socialt. En helg i månaden och en sommarvecka fick han. För en tid sedan… Fortsätt läsa Det ska inte vara lätt
De senaste två veckorna har det varit riktigt trögt att få sonen till skolan. Egentligen började det redan under terminens första vecka, men det har blivit svårare för varje dag som går. Ångesten är tillbaka, men värst är nog tröttheten. Sonen beskriver hur all energi försvinner när han är i skolan och att han varken… Fortsätt läsa Vad är egentligen viktigast?
För några veckor sedan skrev jag ett inlägg på Facebook om Nadja Yllners bok Hon kallades hemmasittare. Det är sällan jag skriver något om det svåra i vår vardag, men jag ville lyfta boken som jag tycker är väldigt bra. Några dagar efter jag publicerat inlägget fick jag ett meddelande av en bekant som jag… Fortsätt läsa Pay it forward
Efter att ha kämpat i motvind väldigt länge fick vi idag ett beslut som gav hopp. I våras överklagade vi beslutet att avslå vår sons ansökan till kommunens enda resursskola och idag kom beskedet från Skolväsendets överklagandenämnd. De är tydliga med att urvalsprocessen inte är godtagbar och att prioriteringen av elever "gått tillväga på ett… Fortsätt läsa Vår överklagan godkändes
Mamma och lärare 