Efter några riktigt tröga sista veckor på terminen har sonen haft en fantastisk början på sommarlovet. Han har tagit upp kontakten med sina gamla klasskamrater och hänger ute nästan varje eftermiddag och kväll. De spelar basket och fotboll och han kommer hem glad och svettig. Inte sällan sätter han sig i soffan och tittar på fotboll med oss innan han drar upp rummet och spelar spel med sina vänner.
Visst låter det härligt normalt? Jag och maken tittar på varandra ibland när vi är ensamma i huset och förundras över hur normala våra två tonåringar är. Helt vanliga, kanske lite extra trevliga och fina, men också väldigt normala. Normalt är bra efter att ha levt ett liv de senaste åren som är långt ifrån normalt.
Nackdelen, den enda nackdelen, är att jag börjar slappna av och år av stress tar ut sin rätt. Inte bra, men nödvändigt att krascha lite. Anledningen är trots allt ganska bra.
Photo by Tan kuen yuen on Unsplash
Mamma och lärare 