Om att vara förälder till en hemmasittare
Att stötta ett barn som mår dåligt är ingen sprinttävling, det är ett maraton, eller snarare ett långlopp längre än så. Vårt liv delas in i ett före och ett efter kraschen. Frågan är om det någonsin blir sig likt. Varje gång vi tror att det stabiliserat sig på en hyfsad nivå, händer något oväntat… Fortsätt läsa Att springa maraton
När enda klasskamraten som sonen umgås med slutat har det varit omöjligt att få i väg honom till skolan. Redan tidigare har det varit ganska tydligt att skolan har går på är mer anpassad för elever med inlärningssvårigheter än de som, likt vår son, har lätt för att lära men behöver en lugn och strukturerad… Fortsätt läsa Ingen bra terminsstart
För tredje gången har vi fått hem en utredning från Socialtjänsten. Den här gången för vår nya ansökan om lägervistelse. Varje gång jag läser om vår situation och sonens problematik nedskriven av någon annan blir jag illa till mods. Orden låter så hårda, även om det som står är sant. Fokus ligger på det som… Fortsätt läsa Den smärtsamma sanningen
Beslutet från socialtjänsten är att sonen inte kommer att få fortsätta med den lägerverksamhet som han har just nu. Det handlar dels om att grannkommunen driver lägerverksamheten, men också om att han nu omfattas av LSS och då finns det andra insatser. Han erbjuds en annan lägerverksamhet som på pappret vänder sig till ungdomar med… Fortsätt läsa Det går inte så bra nu
Vi hade inte fått lika mycket hjälp utan nyutbildade, entusiastiska personer på socialtjänsten. Det kan hända att vi chockade den stackars socialsekreteraren i tisdags. Två medelålders, rätt slitna föräldrar, som mer eller mindre bröt ihop. Igår återkopplade hon och vi, eller sonen då, har fått läger i ett halvår till förlängt på vår gamla ansökan.… Fortsätt läsa Ett tillfälligt andningshål
Idag är det dags för mötet med socialtjänsten om sonens lägerverksamhet. I helgen var han på läger i den nya grupp han önskat, där han är bland de yngre, inte bland de äldre som tidigare. Den som inte känner honom kanske inte skulle märka hur glad och nöjd han var, men vi föräldrar gjorde det.… Fortsätt läsa Ont i magen
När sonen mådde som sämst förra hösten och inte längre såg några skäl att leva, fick vi hjälp av både BUP och socialtjänsten. Dels genom prioriterad utredning som gav diagnosen autism, men också en lägerverksamhet som betytt väldigt mycket för sonen socialt. En helg i månaden och en sommarvecka fick han. För en tid sedan… Fortsätt läsa Det ska inte vara lätt
Nu när sonen har en mer stabil vardag än han haft sedan våren 2017 börjar jag landa och det är inte bara bra. Jag fylls av ångest, en förlamande trötthet och kanske mest av allt ilska och bitterhet över hur vår son behandlats och hur det påverkat hela vår familj. När frånvaron började ordentligt efter… Fortsätt läsa Att hantera bitterheten
Äntligen börjar det rulla på och det rejält. Under nästa vecka påbörjar sonen sin utredning och den beräknas vara färdig redan i början av nästa månad. På återgivningsmötet kommer nya skolan att vara med. Den som han ska börja i veckan efter utredningen. Med börja menar vi ett möte med lärare och specialpedagog och sedan… Fortsätt läsa Nu händer det mycket
Mamma och lärare 