Jag ska inte säga att sonen är tillbaka på ruta ett efter tiden på bup-boendet, men när det gäller skolan är det i princip så. Det blev ett par skoldagar, men i övrigt har han helt vägrat gå dit. Många av skoldagarna de veckor han borde varit där nu i slutet av terminen har varit ”ovanliga” dagar och kanske är det extra svårt då.
Idag var det skolavslutning utan sonen. Han slutade sexan och har varit på plats kanske tio dagar sammanlagt. Datorn ska tillbaka, skåpet ska tömas. Det får vi göra nu när de andra eleverna har slutat.
Som tur är består arbetslaget av klasser i år 6 och 7, vilket betyder att det är exakt samma plats och samma lärare nästa år. Eftersom skolångesten inte handlar om att träffa lärarna känns det bra. Speciellt två av dem har betytt mycket både för oss och sonen under året.
Sommarlov. På ett sätt jätteskönt, men också väldigt jobbigt. Om sonen fick bestämma skulle han sitta på sitt rum hela sommaren. Det betyder att varje liten aktivitet kommer att kräva planering och att väldigt många av dem inte kommer att bli av. Just sociala saker har ändå gått lite bättre de senaste veckorna och förhoppningsvis kan det bli ännu bättre när kravet på att gå till skolan inte finns.
Antar att vi är fler föräldrar med dubbla känslor inför sommarledigheten. Jag önskar att ni alla får tid till vila. Det behövs.
Mamma och lärare 