Men, han är ju precis som vanligt!
Det är en kommentar som kan sägas på väldigt många olika sätt. Det kan handla om en glädje över att sonen faktiskt kan vara som vanligt ibland, det vill säga glad, energifylld och social, men det kan också handla om att personen i fråga inte alls förstår hur dåligt han faktiskt mår. Den senare förstår inte heller varför vi föräldrar inte ”ser till” att han går i skolan och tror att vårt barns skolfrånvaro beror på att vi helt enkelt låter honom sitta hemma och spela.
Att det finns stunder av glädje och social samvaro är fantastiskt. Det som många inte förstår är hur mycket energi det tar och hur lång återhämtning det sedan kräver. Inte konstigt alls då vi föräldrar ibland fortfarande har svårt att inse riktigt hur illa det är, eftersom vi har ett barn som är riktigt duktig på att skärpa sig. I efterhand har vi insett hur mycket han ansträngde sig i skolan för att vara den där perfekta eleven som han alltid var. Sedan tog energin slut och vi fortsatte att ställa krav, då även vi ville att han skulle vara ”som vanligt”.
När vuxna blir så här utmattade blir de sjukskrivna. När barn blir det är det mer problematiskt, eftersom barn ska gå i skolan och det inte finns några alternativ. På samma sätt som vuxna som ”gått in i väggen” behöver lång tid för att återhämta sig, borde barn också få det. I kombination med att de lär sig förstå sig själva så klart och det är det vår son äntligen får hjälp med efter nästan ett och ett halvt år.
Photo by Sweet Ice Cream Photography on Unsplash
Mamma och lärare 